Melodiradion; vart tog den vägen? Där fick man en musikalisk allmänbildning, tycker jag. Ena sekunden en beatleslåt, sen Piaf, därpå dragspel med Jularbo, sedan Sinatra etc. När de kommersiella radiokanalerna kom sades det att utbudet skulle bli bredare och mer varierat. Hallå, vad hände? Alla är så nischade och spelar bara en typ av musik. Jättetråkigt. Ungar idag lyssnar mest på kanaler som är så ängsliga och bara spelar samma grejer. De får noll koll bakåt i tiden. Vem fan är Lill Lindfors? Det är knappt att de vet vem Madonna är. Nä, jag vill ha tillbaka en kanal som spelar alla typer av musik. Från Jussi Björling till the Ark.
Därpå info om vem som sa det: Christer Lindarw.
Och på det ett litet modest jippi över det faktum att människor är runda och inte platta.
Alltså, det är väl inget konstigt med att en melodifestivalare kan tycka ovanstående, även om han tillhör dem som antagligen spelas i de förkättrade kanaler han nämner. Att även en dörrvakt kan läsa Edith Södergran. Att en skönhetsdrottning kan räkna ner från hundra. Tvärtom - för människor ju aldrig bara si eller så; de är snarare väldigt ofta både och.
Men ibland får jag för mig att vissa av dessa människor som givetvis också är både si och så har problem med detta och försöker förenkla tillvaron genom att dela in andra i si-personer och så-personer.
Kanske är det bara jag som är känslig och hör saker som inte finns. Kanske har jag beamat för mycket. Men, oaktat orsaken, jag känner lättnad när folk som jag tror har hamnat i vissas si-fack plötsligt dyker upp och säger: "så".
"Äh, det kan vara olika", brukar min fru säga.
När jag blir kung ska det vara mitt valspråk.
